
Häromdagen hittade jag det här saken bredvid ladugården.
Senare frågade jag maken vad det var.
Ett stativ till en.... (jag kommer inte ihåg vad det var).
Varför undrar du det?
Nja, inget särskilt...
Maken tittade lite konstigt på mig och undrade om jag ville ha den.
JA, det ville jag.
Vad skall du ha den till då?
Det vet jag inte än men jag tror att jag vill ha den i trädgården till något.
OK.
Morgonen efter när jag kommer ut står den framför trappan.
Men där kan den ju inte stå!
Var skall du ha en då?
Vet inte men vi kanske kan ställa den bakom huset så länge?
Då flyttar jag den dit.
Någon dag senare kommer sonen med familj och vi skall grilla.
Vad står ....stativet här för?
Fråga mamma.
Sonen tittar väldigt konstigt på mig och frågar han också.
Vad skall du ha den till?
Vet inte riktigt än.
Jag lade den ner sedan för att inte någon av barnbarnen skall välta den på sig för den väger en hel del. Det är fyra hål i kanten nertill så jag måste förankra den på något sätt.
Nu är bara problemet det... hur skall jag utnyttja denna potential.
Hjälp!Bakom rostiga saken skymtar allas vår ögonsten, Pontus!
Tack för kommentarerna ifrån er, jag blir väldigt glad.
Kramar och en fortsatt fin Påsk.
Anette